ANVÄND ALLTID GODKÄND SKYDDSUTRUSTNING

Yrkesmässig svetsning kan medföra många risker. Svetsning är dock en säker process, förutsatt att en korrekt riskbedömning görs och följs samt så länge skyddsutrustning används. Använd alltid godkänd säkerhetsutrustning avsedd för svetsning.

STARKT LJUS/ULTRAVIOLETT STRÅLNING VID SVETSNING

Ljusbågen är ett välkänt kännetecken för svetsning, men bakom ljusets och gnistornas skönhet döljer sig faror. Dina ögon kan få bestående skador om du tittar på ljusbågen med oskyddade ögon. Även kort exponering kan ge brännskador i ögat, så kallat svetsblänk. Ultraviolett och infraröd strålning samt synliga objekt, till exempel hett sprut och stänk, kan skada ögat och bränna oskyddad hud.

SKYDD FÖR ÖGONEN VID SVETSNING

Svetsarens ögon kräver ett effektivt och godkänt skydd i form av en godkänd svetshjälm med tillhörande svetsglas. Kemppis ADF-svetsglas (automatiskt nedbländande svetsglas) och passiva färgade svetsglas för ansiktsskydd ger 100 % skydd mot ultraviolett strålning.

Svetshjälmar och ansiktsskydd bärs under lång tid. Deras skyddsklass, vikt och balanseringsmöjligheter varierar mycket, så det är viktigt att välja en lämplig modell och skyddsnivå som passar användningen och individuella förhållanden. Svetshjälmar och ansiktsskydd med automatiskt nedbländande svetsglas förenklar och snabbar upp svetsarens arbete under hela svetsprocessen.

SKYDD FÖR LUNGORNA VID SVETSNING

En möjlighet är en svetshjälm eller ett ansiktsskydd försett med ansiktstätning. Deras luftventilationssystem ger god och ren andning som skyddar svetsaren mot att dagligen exponeras för skadlig giftig rök och gas som innehåller carcinogener, cancerframkallande kemikalier. Sådana ventilationssystem kallas friskluftshjälmar och PAPR-system. Ett andningssystem består av en filterenhet, en slangenhet och en hjälm. Andningssystem för svetsning har en officiell klassning utifrån skyddsnivån som de ger svetsaren, dvs i vilken grad de avlägsnar den förorenade luften i svetsmiljön. Klassningen görs inte bara utifrån filtreringssystemets effektivitet. Den anger andningssystemets sammanlagda uppmätta läckage och kallas totalt inläckage (TIL).

Kemppis Gamma GTH3-serie erbjuder en maximal TIL-skyddsnivå på 99,8 %.

Bläddra i Kemppis sortiment med skyddsutrustning för svetsning

GIFTIG SVETSRÖK OCH GASER

Normalt andas vi in 4 000 liter luft under ett 8-timmarsskift. Samtidigt kan en enda svetsare alstra upp till 40 g luftburen rök och partiklar per timme vid svetsning. Denna svetsrök består av gaser och små partiklar och kan innehålla fler än 40 olika ämnen, som kommer från det bearbetade materialet, tillsatsmaterial eller från ytor som till exempel färg och beläggningar. Svetsröken är skadlig för människans hälsa. Om inget skydd används kan små rökpartiklar tränga djupt in i lungvävnaden.

Dessutom kan långvarig exponering för luftburna föroreningar och carcinogener leda till hälsoproblem, till exempel cancer och luftvägssjukdomar. Yrkesrelaterade lungsjukdomar kan förebyggas genom användning av andningsskydd som är avsedda för svetsning.

Exponeringen för rök och gas kan begränsas genom att lämpliga skyddsåtgärder följs:

• Se till att svetsområdet är ventilerat på lämpligt sätt, så att rök och gas hålls borta från andningszonen och området i helhet.

• Svetsaren ska alltid bära ett godkänt andningssystem.

ARBETE I TRÅNGA UTRYMMEN

I vissa situationer måste svetsaren arbeta i trånga utrymmen, till exempel i tankar, rör eller schakt. Inerta gaser och vissa vanliga kemiska reaktioner kan minska eller till och med tränga undan syret i sådana utrymmen. Överväg alltid om jobbet kan utföras utan att svetsaren befinner sig i det trånga utrymmet. En riskbedömning ska göras före arbete i trånga utrymmen där syrenivån i luften kan sjunka under 17 %.

Om det är nödvändigt att beträda ett trångt utrymme:

• Bär ett godkänt andningssystem eller en godkänd svetsrökmask.

• Säkerställ att du känner till räddningsplanen.

• Använd inte tillförsel av syrgas, eftersom det medför en allvarlig brandrisk.

• Kom ihåg att de flesta svetsgaser, inklusive alla inerta gaser, är luktlösa och kan tränga undan andningsluften.

• Kontrollera att skyddsgasslangar och -kopplingar är täta.

• Arbeta aldrig ensam.

VÄRME, ELD OCH BRÄNNSKADA

Den vanligaste orsaken till brand är att det finns lättantändliga material i arbetsområdet. Brandrisken minskar om arbetsområdet hålls rent från lättantändliga material som trä och tyg. Kom ihåg att värme och gnistor kan spridas inom ett stort område.

Se alltid till att känna till beredskapsplanen för brand och var brandsläckare finns. Brandsläckare ska finnas i närheten av svetsområdet. Om det inte är möjligt att hålla området helt rent ska vakt mot brand hållas under minst 60 minuter efter att svetsningen avslutas, så att inte gnistor orsakar brand. Svetsområdet kan också avgränsas från omgivningen med svetsfiltar eller metallplåtar.

En mycket vanlig, om än oftast inte så allvarlig, skada bland svetsare är brännskador till följd av sprut och stänk. De flesta sådana brännmärken läker efter en tid. Om svetsarens hals inte skyddas på rätt sätt utsätts den för UV-strålning som orsakar solbränna. Långvarig exponering kan orsaka bestående skador. Skydda alltid utsatta hudområden med lämplig klädsel.

Skador kan förebyggas genom användning av godkänd personlig skyddsutrustning (PPE) och genom att kroppen täcks helt vid svetsning. Tjocka handskar och långärmad brandsäker klädsel hör till grundutrustningen för alla svetsare.

ELCHOCK

Elchocker är en överhängande och allvarlig risk för svetsare. De kan vålla svåra skador och även dödsfall. Det finns sätt att minska risken för elchocker vid svetsning:

• Säkerställ att utrustningen har inspekterats och fungerar korrekt. Inga skadade delar får användas.

• Använd bara utrustning som du är bekant med och vet hur du ska använda. Arbeta inte med utrustningen om du känner dig osäker.

• Endast en auktoriserad verkstad får reparera och underhålla utrustningen.

• Använd alltid rena och torra svetshandskar. Vidrör inte metalldelar på elektrodhållare med huden eller blöta kläder.

• Bär heltäckande kläder.

• Använd en torr plattform, till exempel en matta eller träpall, så att du inte kommer i kontakt med blöta eller ledande ytor.

FYSISKA FAROR

Ergonomin vinner mark även i svetsbranschen. En stor andel av de rapporterade olyckorna beror på att någon halkar, snubblar eller faller. Vid svetsning finns också fysiska risker som till exempel klämda fingrar och tår. En lämplig personlig skyddsutrustning (PPE) skyddar mot fysiska skador. Hörselskydd och öronproppar skyddar mot ljud. En skyddshjälm skyddar huvudet mot fallande eller vassa föremål.

Svetsteamets arbete underlättas om arbetsmiljön hålls ren och fri från hinder och faror. Svetsutrustningen ska väljas utifrån behoven som svetstillämpningen och arbetsområdet skapar. God flyttbarhet är ett viktigt kriterium för utrustning och kan ge snabbare, säkrare och mer effektivt arbete.

FAROR I SVETSPROCESSEN ENLIGT SFS-EN ISO 4063