LÄR DIG MER OM ANDRA SVETSMETODER

MIG-LÖDNING

MIG-lödning, eller båglödning, introducerades under 1990-talet. Metoden är mycket lik MIG/MAG-svetsning. Största skillnaden ligger i tillsatsmaterialet och grundmaterialets smältpunkter, eftersom grundmaterialet inte smälter vid MIG-lödning.

Värmetillförseln vid MIG-lödning är avsevärt mindre än vid MIG/MAG-svetsning och därför lämpar sig MIG-lödning särskilt väl för sammanfogning av zinköverdragna plåtar inom till exempel bilindustrin. Till följd av den låga värmetillförseln deformeras plåten och zinköverdraget i mindre omfattning. Det är därför bilindustrin visar ett stort intresse för MIG-lödning. MIG-lödning används också allmänt vid bilreparationer.

LASERSVETSNING

Principen för lasersvetsning är enkel. En laserstråle från en koldioxid- eller NdYAG-laser riktas mot arbetsstycket för att svetsa ihop delarna. Skyddsgas används för att förhindra oxidering av svetsgodset och för att skydda svetsmaskinens optiska delar.

Fördelarna med lasersvetsning är hög svetshastighet, smal svets och litet uppvärmningsområde. Den kommer därför mest till sin rätt när det krävs en låg temperaturpåverkan.

Lasersvetsning är exakt. Den möjliggör smala fogar och förorsakar minimal förändring av de svetsade delarna. Å andra sidan krävs noggrann uppsättning av arbetsstyckena liksom användning av fixturer. Metoden är därför inte ekonomiskt försvarbar för svetsning av enstaka delar.

PULVERBÅGSSVETSNING

Pulverbågssvetsning är en metod där ljusbågen brinner under ett täckande pulver. Tillsatsmaterialet tillförs som en separat matad svetstråd eller via ett trådmatarverk. Under svetsningen smälter pulvret på fogens yta och bildar ett skyddande slagglager. Svetspulvret kan också innehålla metallpulver som då smälter in i fogen tillsammans med tillsatsmaterialet.

Pulverbågssvetsning utförs nästan uteslutande i delvis mekaniserad form, varför hög produktivitet kan uppnås för långa svetsfogar. Metoden används allmänt inom medeltung och tung industri samt inom varvsindustrin.

PLASMABÅGSSVETSNING

Plasmabågssvetsning är en form av gasbågssvetsning. Med plasma avses en överhettad gas med en temperatur av 15 000–25 000 °C där ljusbågen brinner omgiven av skyddsgasen mellan en icke förbrukande volframelektrod och arbetsstycket.

Tillsatsmaterial används vanligen vid plasmabågssvetsning och tillförs smältbadet i form av tråd. Vid svetsning med pulverbaserad plasmabåge förs tillsatsmaterialet till smältbadet i form av metallpulver i skyddsgasen.

Den höga energitätheten vid plasmabågssvetsning medför även att ljusbågen helt och hållet kan genomtränga arbetsstyckena. Plasmasbågssvetsning är speciellt lämpad för mekaniserade svetsprocesser och används till exempel för svetsning av rostfritt stål.

PUNKTSVETSNING

Vid motståndssvetsning uppvärms arbetsstyckenas svetsställen till smälttemperatur genom att elektrisk energi omvandlas till värme. Arbetsstyckena pressas därefter samman.

Motståndssvetsning används inom plåtindustrin. Plåtarna måste pressas ihop mot varandra utan luftgap mellan dem. Inträngningen justeras genom reglering av svetstiden och svetsströmmen. Vid motståndssvetsning pressas en speciellt utformat gaskåpa mot plåtens yta. Gaskåpan har vanligen små hål från vilka skyddsgasen kan släppas ut.

FRIKTIONSSVETSNING

Vid friktionssvetsning utnyttjas friktionsvärme för sammanfogningen. Arbetsstyckena spänns fast och roterar mot varandra. Efter uppvärmning till nära smältpunkten pressas ytorna samman och svetsas på så sätt ihop med varandra. Friktionssvetsning används t.ex. när axlar och stänger ska fogas ihop.

EXPLOSIONSSVETSNING

Explosionssvetsning är en speciell svetsmetod för att pressa ihop metaller av olika typer med en kontrollerad explosion. Explosionen alstrar ett extremt högt tryck, vilket får metallerna att bindas till varandra på atomnivå. Den så erhållna föreningen har mycket hög kvalitet och fasta metallurgiska egenskaper.

Explosionssvetsning används då två olika metalltyper måste förenas med en fast fog.